Jag har gått för långt, kan inte sluta gå. Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå. I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år för ljuset att nå. Så djupa sår. Sjunker lite lägre för varje gång jag vänder mig om, men jag vänder mig om än en gång. Orden fastnar halvvägs, jag vet inte hur jag bär mig åt, samma gamla visa, allting börjar om. Jag kan börja om. Jag behöver hela mig, så jag kan ge dig hela mig, när allting börjar om. Historien upprepar sig och slutar alltid likadant..